Hassel blad och rymden

Lördag 20 juli är detta på dagen 50 kalenderår sedan den amerikanske astronauten Neil Armstrong landsteg vid månen samt yttrade sina bevingade ord: ”That&#;s one small step for a man, one giant leap for mankind.” På magen ägde han ett rymdkamera utvecklad och tillverkad i götet av en ingenjörsteam nära Hasselblads kamerafabrik, då vid Östra Hamngatan 2 nära Lilla Bommen.

Strax därpå klättrade även svenskättade Edwin ”Buzz” Aldrin ned i måndammet och blev fotograferad från sin reskamrat.

Utforskningen av månens yta kunde börja, dock den varade första gången endast 22 timmar, varav tre ägnades åt månpromenader utanför månlandaren Eagle till fotografering, TV-filmning och data av ämne som skulle tas tillsammans med tillbaka mot jorden.

Det plats därmed ej så massiv yta liksom astronauterna hann undersöka samt dokumentera tillsammans sin Hasselbladare och givetvis endast vid den blad av månen som ständigt är rotera eller sväng mot Jorden.

Inslag i kalla kriget

Det fanns i femte månaden i året som president John Kennedy deklarerade, för att USA fö

Välkommen till en föredrag ifall berättelserna kring NASA:s månkameror – samt om hur Göteborgsföretaget Hasselblad blev ett del från rymdhistorien.

 

NASA:s månprogrammet blev enstaka gigantisk PR-framgång. Inte bara för NASA och USA utan även för den Göteborgsbaserade kameratillverkaren Hasselblad. Även om många har skrivits om kamerorna som användes och fotografierna som blev tagna under månprogrammet, så existerar det ändå svårt för att navigera sig i olika utsagor. Genom ständig upprepning har flera allt på grund av bra berättelser blivit mot sanningar.

 

Andréas Hagström, Hasselbladsiftelsens arkiv- och biblioteksansvarig, har utifrån dokument inom arkiven synat flera från de klassiska berättelserna. Varför blev detta Hasselblads kameror som användes i rymden? Var detta verkligen ett av dem fotointresserade astronauterna som gjorde att valet landade vid Göteborgsföretaget? Hur såg samarbetet mellan NASA och Hasselblad ut? samt vad plats orsaken mot att månkamerorna försågs tillsammans med den därför kallade réseau-skivan – den

Utställning om den svenska kameran som plats först på månen

Den 20 juli blev Neil Armstrong första människan att sätta sin tramp på månen. Med sig hade han en fotoutrustning som heter Hasselblad - en fotoutrustning som faktiskt är utvecklad och byggd i Sverige!

"I början från talet använde sig NASA (National Aeronautics and Space Administration) från Hasselbladkameran till att registrera rymdresorna. Astronauten Walter Schirra introducerade Hasselblad C på grund av NASA redan Ett officiellt samarbete mellan NASA samt Hasselblad påbörjades runt då företaget tog fram enstaka skräddarsydd fotoutrustning för rymdfärderna och månlandningen Samarbetet varade fram mot " skriver Hasselblad vid sin sajt.

För att uppmärksamma detta svenska arv vid månen äger Hasselblad center i götet öppnat enstaka permanent utställning helt dedikerad till månlandningen och dem bilder vilket togs beneath månfärden. ni hittar Hasselblad center nära Götaplatsen, mitt i Göteborg.

Läs mer vid Hasselblad centers sajt.

I år äger det gått 50 kalenderår sedan den första månlandningen. Med till att registrera resan fanns en svensk Hasselbladskamera.

Den 20 juli landade Örnen, Apollo s månlandare, på månen. Ut klev astronauterna Neil Armstrong samt Buzz Aldrin, och tillsammans med sig ägde de ett svensk Hasselbladskamera.

Med den dokumenterade de människans första steg på månen. Men hur kom detta sig för att ett litet svenskt företag fick en sådant speciellt uppdrag likt att bygga en månkamera?

Victor Hasselblad AB:s historia går tillbaka mot Då grundade Fritz Victor Hasselblad ett grosshandlarfirma, likt handlade tillsammans bland annat tyger samt hushållsartiklar. Då sonen, liksom var många intresserad från fotografi, tog över började man importera kameror samt öppnade enstaka avdelning till fotografi. Man blev agent för Eastman Kodak, samt så småningom bröt man ut verksamheten i Hasselblads Fotografiska AB.

Fotointresserad fågelskådare

I start av talet skickades grundarens barnbarnsbarn, den då årige Victor, mot Dresden inom Tyskland till at