Grå massa hjärnan
Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet
De flesta från nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändigt för för att vi bör kunna lära oss nya saker eftersom det fullfölja att olika delar från hjärnan kunna kommunicera tillsammans varandra samt nya minnen skapas.
Hjärnan existerar som maximalt formbar fram tills oss är fem till sju år gamla och detta är beneath barnaåren vilket vi besitter lättast för att lära oss nya saker.
En sjuårings hjärna väger nästan lika många som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut samt hjärnan växer inte därför mycket mer och detta uppstår ett jämvikt mellan bildandet samt försvinnandet från synapser.
Hjärnans vita substans ökar
Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är likt tjockast hos flickor nära 11 års ålder samt hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar från nervtrådar såsom sköter samhälle
Före födseln samt under våra första levnadsår är hjärnan som maximalt formbar samt kan kompensera även på grund av häpnadsväckande stora avvikelser. Fallet du beskriver rör medfödd avsaknad från lillhjärnan, vilket är extremt sällsynt. enstaka motsvarande negativt resultat av lillhjärnan hos ett vuxen människa skulle orsaka mycket allvarliga problem tillsammans förlorad rörelse kontroll. Kvinnan det handlar om kunde så småningom lära sig att vandra och inom övrigt klara sig ganska bra, trots att bota lillhjärnan saknades, vilket visar den omogna hjärnans fantastiska kompensationsförmåga.
Den fullvuxna personer hjärnan existerar mycket känsligare för skador. Detta gäller alla delar av hjärnan, men allmänt kan sägas att skador i ljus substans ofta är allvarligare än lika stora skador i grå substans. ljus substans innehåller buntar från nervtrådar samt om nervtrådar går från kan dem varken växa ihop igen eller växa ut från sig själva. Det existerar därför liksom en stroke som drabbar vit substans leder mot förlamning, mot exempel från en ledd, och ett ryggmärgsskada
Den grå hjärnbarken
Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller såsom länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram samt tillbaka, som får oss för att reagera, tänka och handla.
Den vita substansen
Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här existerar nervtrådarna, likt löper ifrån nervcellerna inom barken, skyddade av en vitt fettlager som kallas myelin. inom den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.
Olika hjärnskada ger olika symptom
Hjärnan består även från en rad lober, som rymmer centra till olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. nära demenssjukdom skadas nervceller i olika delar från hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken sektion som skadas.
Maniska episoder
förstör grå substans
Narkotikaklass: II - droger med medicinsk användning
Qsiva (fentermin samt topiramat), Rxs, EF,
Hård kapsel med modifierad frisättning, 3,75 mg/23 mg, 7,5 mg/46 mg, 11,25 mg/69 mg, 15 mg/92 mg. Antiobesitasmedel, A08AA51
Indikation: Som tillägg till ett kalorisnål kost och kroppslig aktivitet till viktbehandling hos vuxna patienter med en initialt kroppsmasseindex (BMI) vid ≥30 kg/m² (fetma) alternativt ≥27 kg/m² (övervikt) tillsammans viktrelaterade samtidiga sjukdomar liksom hypertoni, typ 2‑diabetes alternativt dyslipidemi.
Dosering: Behandling bör sättas in genom dostitrering som börjar med dosen 3,75 mg/23 mg beneath 14 dagar, följt från dosen 7,5 mg/46 mg dagligen. Patienter som behandlas med Qsiva 7,5 mg/46 mg dagligen under 3 månader samt som ej förlorar minimalt 5 % av sin initiala vikt ska betraktas som non-responders och bör avbryta behandlingen. Om patienten svarar vid behandling (≥ 5 % viktminskning efter 3 månaders behandling) samt tolererar denna väl, m