Hjort svart vit
Dovhjort Dama dama
Vedertagna namn
Svenskt namn: Dovhjort
Engelst namn: Common Fallow deer
Vetenskapligt namn: Dama dama
Systematik
Rike: Djur
Stam: RyggstrÀngsdjur
Klass: DĂ€ggdjur
Ordning: PartÄiga hovdjur
Familj: Hjortdjur
SlÀkte: Dama
Art: Dama dama
Utbredning
Den första arten som man kĂ€nner mot i slĂ€ktet Dama kallad Dama clactoniana fanns inom Europa till ca kalenderĂ„r sedan. Den var anpassad efter detta savannliknande habitatet samt dem öppna skogsomrĂ„dena som fanns i Europa vid den tidpunkten. dem första individerna av dovhjort (Dama dama) som oss kĂ€nner igen den förekom för inledande gĂ„ngen inom Europa till ca kalenderĂ„r sedan. nĂ€ra tidpunkten till den senaste istiden plats artens utbredning begrĂ€nsad mot de södra delarna frĂ„n Europa, Turkiet. Under bronsĂ„ldern samt beneath rommartiden flyttade mĂ€nnsikor tillsammans med dig dovhjorten till nya platser inom Europa, framför allt mot de grekiska öarna, Macedonien, Bulgarien samt de Brittiska Ăarna. Den nĂ€rmsta idag levande slĂ€kningen till vĂ„r dovhjort existerar
Svart dovhjort???
Jajamensan..
Dovhjortar förekommer inom alla tÀnkbara nyanser samt fÀrger Dock sÄ existerar bilden nederst inte ett dovhjort utan en kronhjort.
Saxat lite text ifrÄn följande sida:
"KĂ€nnetecken
Dovhjorten kan variera kraftigt inom utseende samt gÄr ifrÄn vit mot mörkt brun och den senare anges ofta likt svart. Den mest kÀnda röd-bruna formen med vita prickar ovan rygg samt flanker, existerar den naturliga fÀrgvarianten samt övriga existerar ett utfall av tidigare riktad avel i fÄngenskap. FÄ vet att Àven den svarta formen frÄn dovhjort besitter prickar, dock i dÀrför dov grÄ ton för att dessa anas bara vid mycket nÀra hÄll. inom vinterpÀls försvinner prickarna samt sÄvÀl den röd-bruna formen som den svarta nÀrmar sig varandra i enstaka mörkbrun fÀrg utan synliga prickar, dock med skillnaden att den pÄ sommaren rödbruna dovhjorten fÄr enstaka tydligt mer ljus buk inom vinterpÀls Àn den svarta."
mvh // Johannes
Dovhjort
Dovhjorten kommunicerar tillsammans med hjÀlp frÄn svansen
Dovhjorten Ă€ger en svartvit svans sĂ„som Ă€r ungefĂ€r 15â20 centimeter lĂ„ng. tillsammans med hjĂ€lp frĂ„n den, samt resten frĂ„n bakdelen, visar dovhjorten vilket humör den Ă€r vid. Den Ă€r kapabel ocksĂ„ ge varningar mot de andra djuren inom flocken angĂ„ende den upptĂ€cker fara.
Dovhjortar existerar sociala djur
Dovhjorten Àr en socialt vilt. Honorna, alternativt hindarna sÄsom de kallas, lever grupper med deras hindkalvar inom olika Äldrar dÀr storleken pÄ gruppen kan variera. Hindarna existerar dÀrför ofta slÀkt tillsammans med varandra. Hanarna, som kallas för hjortar, fÄr lÀmna gruppen dÄ de existerar tillrÀkligt stora och sjÀlvstÀndninga och lever sedan utan sÀllskap eller inom smÄ hangrupper
I oktober existerar det parningstid för dovhjortarna. Hjortarna bevakar och försvarar dÄ sina egna omrÄden och slÄss om hindarna. NÀr parningssÀsongen Àr slut sÄ lever hjortarna tillsammans i samling igen.
MÀnniskan besitter spridit dovhjorten över vÀrlden
Dovhjortar lever vid mÄnga olika stÀllen inom vÀrlden samt i olika miljöer. detta beror p
Dovvilt
Cervus dama (lat)
Fallow deer (eng)
KĂ€nnetecken
Dovhjorten Ă€r en flocklevande hjortdjur som besitter varierande pĂ€lsfĂ€rg â allt frĂ„n mörkt brun mot vit. Den ursprungliga fĂ€rgvarianten, som inom sommarpĂ€ls existerar ljusbrun tillsammans vita prickar, Ă€r alltjĂ€mt vanlig. ljus Ă€r Ă€ven buken samt benens insidor. PĂ„ vintern Ă€r pĂ€lsen grĂ„brun, utan prickar.
Dovhjortens svart-vita bakdel skiljer sig klart frÄn vÄra övriga hjortdjur. Dessutom viftar de ej sÀllan vid den cirka tvÄ decimeter lÄnga svansen som Àger svart ovansida och ljus undersida.
Dovhjorten kÀnns ocksÄ enkelt igen vid sitt knyckiga rörelsemönster samt att den ibland tar sig fram i jÀmfota hopp.
Handjuren fÀller hornen nÄgon gÄng mellan april-juni samt nya horn börjar omedelbart vÀxa ut igen. nÀra nÄgra Ärs Älder bildar handjuren karaktÀristiska hornplattor.
StorleksmÀssigt ligger dovhjorten mellan rÄdjur samt kronhjort.
SpÄr, spÄrtecken och lÀten
Dovhjortens spÄr existerar ocksÄ ofta i storlek mellan rÄdjur och kronhjort. Gene